29 april, 2015

Brixton: Omfattande protester mot gentrifieringen med attack mot lokalt mäklarkontor

Den atmosfär som gjort Brixton populärt hotas när pengarna nu väller in i stadsdelen.

Debatten om den pågående gentrifieringen av London och protesterna mot utvecklingen blir allt hetare. Den senaste veckan har fokus legat på Brixton, den numera så trendiga stadsdelen i södra London som länge dominerats av immigranter från den karibiska övärlden.
Atmosfären i detta förskingringens Jamaica, eller Londons Harlem om man så vill, har under 2000-talet lockat allt fler nykomlingar som vill bo i en hipp del av storstaden där det dessutom varit förhållandevis billigt att köpa eller hyra bostad.
Detta förändras nu snabbt då Brixton blivit en av allt fler tidigare slitna delar av London där gentrifieringens prisspiral allt snabbare stiger uppåt. I helgen som gick anordnades ett stort protestmöte av lokala aktivister som samlar allt fler anhängare till sin kamp mot utvecklingen.
Den i huvudsak stillsamma och familjevänliga protesten fick mycket uppmärksamhet då en grupp våldsamma demonstranter vandaliserade ett lokalt mäklarkontor, en symbol för utvecklingen på fastighetsmarknaden. De organiserade protesterna mot gentrifieringen växer nu snabbt runt om i London och blir genom sociala medier allt mer samordnade. Det är ingen vågad gissning att spekulera i fler attacker mot mäklarkontor och lokala myndigheter framöver.
I Sverige debatteras gentrifiering fortfarande mest i akademiska kretsar som studerar städers utveckling. I London pågår en allt intensivare diskussion överallt, från traditionella medier till en initierad gräsrotsdebatt som växer snabbt i de sociala medierna. Jag kommer ihåg min förvåning då jag härom året pratade med en kille i ett av östra Londons slitna betongkomplex. Han kryddade sitt jordnära och tuffa resonemang kring utvecklingen med att obehindrat citera ur den amerikanska sociologen Sharon Zukins nu 25 år gamla klassiker ”Loft Living”, där hon skildrade gentrifieringen av södra Manhattan i New York.
I mitt flöde av information om den nu pågående utvecklingen i London ramlade jag häromdagen över en liten intervjufilm på Youtube, där två unga tjejer i Brixton sitter i en busskur och resonerar kring den eskalerande gentrifiering de ser i sin del av staden.
De konstaterar att det inte var många år sedan de flesta som kunde undvek Brixton, som länge präglades av bilderna från de omfattande kravaller som skakade stadsdelen på 80-talet. Nu söker sig unga storstadsbor med allt mer pengar till områden i London som präglas av edginess, lite allmänt kreativ ruffighet, och gärna även en mångkulturell mix.
- Samma sak som lockar hit folk är precis det som nu tvingas iväg när området blivit trendigt. Om man tredubblar hyrorna försvinner just detta, säger en av tjejerna i videon och sammanfattar en del av problematiken i gentrifieringens London.
- Köpkraften hos nykomlingarna värderas högre än den som finns här, konstaterar hon vidare.
Oron är stor i Brixton för att ett stort renoveringsprojekt av de klassiska valven under järnvägen som går genom stadsdelen ska tvinga bort de lokala handlarna, som länge sålt frukt och grönt, fisk och kött, till lokalbefolkningen. Hyrorna kommer att chockhöjas när området uppgraderats och de lokala handlarna sannolikt ersättas av lyxigare butiker. Då försvinner också en del av charmen med Brixton.
Härom året genomgick en del av shopping- och restaurangområdet under järnvägen en förvandling med ett uppfräschat och nu mycket populärt ”Brixton Village” som resultat. Det är fyllt med trevliga restauranger, men det hela andas mer hipstermys än afrokaribisk puls.
Demonstranterna den gångna helgen satte upp plakat med sina krav på de lokala myndigheterna. De handlade om byggande av fler bostäder för låginkomsttagare, hyrestak, ett stopp för vräkningar och renovering i stället för rivning av kommunala bostadskomplex. Rimliga krav, kan tyckas, men förutsättningarna för att utvecklingen ska vända och önskemålen uppfyllas är inte särskilt goda.
Med den enorma prisutvecklingen på fastigheter och tomtmark i London är det mycket starka ekonomiska krafter i rörelse. Många tycker att kommunala myndigheter som de i Lambeth, där Brixton ligger, borde stå på de svagas sida. Men de tycks i stället bejaka utvecklingen och bygga nytt för mer välbärgade personer. Detta har gjort många förbittrade, inte minst för att arbetarpartiet Labour styr i många av Londons kommuner.
Det är, som The Guardians Londonbloggare Dave Hill konstaterar, lätt att peka ut problemen men svårare att göra något åt dem. Många som själva köpte bostad när det var billigt för att ingen vill bo i Brixton kan nu sälja med rejäl vinst och välja ett behagligt liv i någon avlägsen förort.
Kolumnisten Simon Jenkins konstaterar i Evening Standard att det som nu sker i Brixton, och många andra delar av London, egentligen är en normal del av en stads utveckling. Som ung reporter bevakade han själv då invånare i Brixton vräktes av sina hyresvärdar, som styckade upp sina fastigheter i mindre enheter för att tjäna mer genom att hyra ut till nyanlända karibiska immigranter.
Jenkins konstaterar att ingen plats i London går säker för de ”gentrifierande horderna”. Det var också precis vad sociologen Ruth Glass, verksam i London, förutspådde när hon för drygt 50 år sedan myntade begreppet gentrifiering. Ordet syftar på engelskans ”gentry”, lågadel eller övre medelklass, som Glass använde för att beskriva en process där mer välbärgade personer flyttade in och tog över fattiga områden där arbetarklass eller immigranter bodde.
För många enskilda Londonbor är det ett socialt drama de hamnar i när gentrifieringens vågor sveper fram. För en dryg månad sedan var jag på ett möte i just Brixton där aktivister och oroliga invånare samlats för att diskutera situationen.
En av dessa var Betty Mehari, som själv var på väg att förlora sitt hem i Brixton där hon bor med två små söner. Vältaligt och känslosamt beskrev hon hur hon själv drabbats av utvecklingen.

- För tio år sedan ville ingen bo i Brixton. Nu duger inte mina pengar inte längre här, sade hon och log uppgivet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar