15 april, 2015

Stadens triumf: Professorn som förespråkar fler skyskrapor och tätare städer för ökad lycka


Edward Glaeser visar med staplar och diagram varför staden är mänsklighetens främsta uppfinning.

För några år sedan skrev han en av de mer uppmärksammade böckerna om städer på senare tid. I ”Triumph of the City” argumenterade Harvardprofessorn Edward Glaeser för att staden är mänsklighetens främsta uppfinning och att den gör oss ”rikare, smartare, grönare, friskare och lyckligare” som det står i den svenska undertiteln.
- Vi människor är destruktiva varelser. Om vi säger oss älska naturen bör vi hålla oss borta från den, säger Glaeser på sitt lite provokativa sätt när han kommer till Uppsala för att föreläsa i det pampiga gamla universitetshuset.
Det är Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala Universitet som lyckats locka Edward Glaeser att hålla dess årliga urbanföreläsning, den femte i ordningen med framträdande internationella forskare.
En föreläsning med denne slipade amerikanske ekonomiprofessor innehåller inga döda punkter. I en timme smattrar argumenten för stadens förträfflighet fram, understödda av staplar och diagram. Sedan följer en frågestund i samma stil.
Edward Glaeser har i sin forskning, och sin uppmärksammade bok, kartlagt faktorerna bakom städers uppgång och fall. Han lägger fram övertygande argument om stadens överlägsna förmåga att skapa ökat välstånd för mänskligheten och en rad andra positiva effekter av att vi lever tätt inpå varandra i stora städer.
Det, menar Glaeser, gör oss inte bara rikare, smartare, friskare och lyckligare, det är också bra för miljön och ett sunt sätt att hushålla med jordklotets resurser. I sin bok belyser han detta från en lång rad städer runt om i världen, både fattiga och rika.
Kritiker som bland annat pekat på fattiga slumområden och den segregation som präglar många stora städer hävdar att detta pekar på problemet med städer. Glaeser är av en annan åsikt.
- Det är inte städer som gör människor fattiga, men de attraherar fattiga människor, säger han och understryker att det är i städerna dessa fattiga har en chans att skapa ett bättre liv för sig själva.
Edward Glaeser är född och uppvuxen i New York. Under föreläsningen berättar han om det elände som präglade hans hemstad så sent som på 70-talet, då många amerikanska (och europeiska) storstäder sjönk ner i djupa svackor i takt med att industrier lades ned och det bilburna förortslivet utarmat många tidigare blomstrande storstäder.
Städer dominerade av en enda näring, som bilindustrins Detroit, förmådde inte förnya sig när förutsättningarna förändrades. Billigare transporter gjorde att industrier enkelt kunde flytta verksamheter dit kostnaderna var lägre. Kvar blev storstäder likt Detroit som delvis förvandlades till urbana ruiner.
Andra städer, som Seattle på den amerikanska västkusten, klarade omställningen när industrijobben försvann. Där skapade framsynta entreprenörer nya näringar, från IT-giganten Microsoft till kaffekedjan Starbucks.
- Det bästa en stad kan göra är att attrahera smarta människor och sedan lämna dem i fred och låta dem göra sin sak, säger Glaeser.
Stadens fördelar bygger på att många människor vistas på samma plats, tätt inpå varandra där de kan utbyta idéer, inspireras av varandra eller till och sno idéer från andra. Så utvecklas nya verksamheter och företag.
- Kunskap är viktigare än utrymme, understryker Glaeser.
I USA vill allt fler nu bo i stadskärnorna, efter årtionden av bilburen migration till alltmer avlägsna förorter. Det betyder ett välkommet återuppvaknande för en del städer. För redan framgångsrika städer, som New York, har trycket på fastighetsmarknaden drivit upp priserna till ouppnåeliga nivåer för många.
Det är ett problem Edward Glaeser vill lösa genom att öppna för fler höghus och skyskrapor, idéer han ofta kritiserats för. Men det är bättre att bygga uppåt än utåt, framhärdar han. Glaeser har bestämda åsikter även på andra områden. Han är tveksam till dyr, spårburen infrastruktur utan föredrar satsningar på bussar. Det är betydligt billigare och mer flexibelt. Spåren ligger där de ligger, men en busslinje kan enkelt ändra färdväg.
Glaeser understryker också att han inte förespråkar att alla nödvändigtvis ska bo i städer, men att han tycker det är det smartaste valet råder det inga tvivel om.
Ledande världsstäder som New York och London spelar en allt viktigare roll i den globala ekonomin. I den brittiska huvudstaden höjs ibland röster för att staden skulle klara sig bättre på egen hand, som en stadsstat utanför Storbritannien. Jag frågar Edward Glaeser om de ledande städerna kommer att få större politisk makt på nationalstaternas bekostnad framöver, vilket en del forskare tror, men han är tveksam.
- Ekonomiskt och kulturellt kommer de att få allt mer makt, men inte politiskt. Jag ser inte att nationalstaternas ledare kommer att släppa ifrån sig mer makt till städerna och dess ledare. Inte för att jag skulle ha något emot det, jag gillar många städers ledare bättre än nationella ledare.
För ett par månader sedan skrev Edward Glaeser i Londontidningen Evening Standard att den brittiska huvudstaden nu passerat hans hemstad New York och positionerat sig som världens viktigaste stad. Efteråt frågar jag honom om skrev så av artighet, artikeln publicerades i samband med att besökte London, eller om han verkligen tycker så.
- Kanske det var lite av artighet. Rubriken sattes av tidningen och den gick längre än vad jag gjorde i texten. Men på många sätt är det bättre fart och mer energi i London än New York nu, säger han.

Sedan blir det ett snabbt mingel innan Edward Glaeser lämnar Uppsala för att flyga vidare med sitt budskap om stadens fördelar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar